39 år igen detta år :)

Publicerat 15 november, 2018 av mellasweden
mellasweden ©  2018

 

GOD MORGON I DAG BLIR JAG 39 ÅR 🙂 IGEN

 

En seg morgon kallt och fryser inne men måste ju gå upp ändå. Tänk att åren går och jag står kvar som 39 år idag.  I många många år har jag fyllt 38 år till och med när barnen var mindre så trodde dom jag var 38 år varje år. Tills en lärare sa åt dom att eran mamma kan inte fylla 38 år tre år i rad. Klumpig lärare tyckte jag men barnen har i många år firat min 38 års dag ändå. Det har stått på min dörr när jag kommit hem grattis mamma på din 38 års dag. Men nu tänkte jag att jag i år fyller 39 år efter som jag fyller jämt nästa år. 

Så om jag lever nästa år vill jag ha lite fest får väl spara hela året för att kunna ha det. Men det får bli hemma eller om någon fixar så jag kan åka till värmen. Det var ju ett tag sedan jag hade kunnat åka till värmen, sola bada lata mej. Samt äta god mat billigt.  Men man vet aldrig vad som händer livet är bräckigt och jag har förlorat många nära i år. 

Redan på morgonen ringde min son Christopher och sjöng för mej. Så gulligt blir så rörd och snart kommer min andra son Georgios han har tagit en semsterdag för att komma och vara hos mej. Jag är så stolt och lycklig att vara mamma till dessa två söner som är omtänksamma och underbara mot mej alltid. 

Tårtan kom mina grannar med så det blev en tårta från ICA MAXI GENETA, min favorit den tårtan har jag fått nu i flera år av mina grannar. Såååååååååå god. Så fick jag en rosa kalender för 2019. 

Så kom det brev i brevlådan tänkte vad skoj men en kallelse till Södertälje Sjukhus tack för det inget skoj alls. Inte vad jag önskade i dag och vill ha så trött på allt detta.  Om att röntga njurarna och sen fixae Georgios spagetti och köttfärssås gott åt ju ingen mat dagen före. 

Så fick jag i present av Georgios blommor samt några Heiniken samt pengar att kippa mej för. Wow.

Det var en bra födelsedag och massa fina hälsningar och grattis på facebook.

Ha det så hörs vi 

Annonser

Grillad mat KOKOS BOLLAR

Publicerat 13 november, 2018 av mellasweden
mellasweden ©  2018

 

GOOOO MORGON 

Vaknade just kallt ruggigt och ja fryser så lite cappuccino vore på sin plats. Men vem vill lämna varma sängen inte jag. Ligger en banan här äter det så länge och sen får jag ta mej ur sängen.  

Min yngsta son ringer han brukar ringa på vägen till jobbet, gulligt och omtänktsamt. Han frågar hur jag mår och vad jag ska göra idag. I morgon när jag fyller år så har han tagit en semsterdag för att vara hos mej hela dagen. Jag blir så glad så jag gråter. Min andra son bor ju och jobbar i Vänersborg så han kommer nog hem i helgen tror jag. 

Jag fryser det är kallt här……. trodde hela brevlådan skulle sprängas av post till mej idag. Men så var inte fallet det kom ingen post till mej idag. Och min syrra har gått bort samt min väninna Annie har även hon försvunnit till änglarna. 

Livet är så bräckligt och man vet aldrig när det tar slut.  Nästa år fyller jag 70 år och hoppas jag lever och har lite hälsa så jag kan fira det. 

Jag blir lite arg och retar mig på att det skrivs att man ska äta mindre kött. Som liten fick jag nästan aldrig kött min mamma hade aldrig råd med att köpa det. Men jag själv älskar ju Lamm, Entrecote, Rostbiff, Lövbiff, Biff med lök. Grillat kött är så himla gott gärna med potatis, eller råtekt potatis älskar potatis i alla former.  Samt en nötstek inte helt fel jätte gott.  Även fläskkarre plommonspäckad är godis. Oxfile provencale jätte gott men det har jag som pensionär inte råd med. 

    

Jag man blir hungrig när man tittar på dessa maträtter från min egen kokbok på skrivbordet här på datan. 

Ja nu ska jag bara hänga i min soffa så trött och inte riktigt frisk än. På torsdag ska jag röntga mej igen nu lungavdelningen på Huddinge Sjukhus. Efter röntgen ska jag träffa läkaren på Lungavdelningen. 

Åh KOKS BOLLAR har jag inte fått på länge nu när jag är sjuk saknar det. För jag älskar KOKOS BOLLAR wow…… Men jag har ju varit sjuk och inte ute på en månad nu.

 

Men vi hörs i morgon ……..

 

 

Lite att tänka på

Publicerat 10 november, 2018 av mellasweden
mellasweden ©  2018

 

Ta vara på dom äldre i familjen

 

En tankeställare

Glöm inte bort MORMOR, MORFAR, FARMOR OCH FARFAR, dom har funnits där hela livet för Er.

Lura inte era barn på att få lära känna sin MORMOR, MORFAR, FARMOR OCH FARFAR.

Det är viktigt att visa sin kärlek tillbaka, att ha tid för dom medans dom finns kvar.

Sen är det försent,  ta lite av din tid besökt dina äldre familjemedlemmar medans dom finns där.

Tänk på att dom äldre tänker på er varje dag, undrar hur ni mår, vad ni gör hur mår barnbarnen, vad gör dom.

Det är av kärlek till sin familj dom tänker på er ständigt.

Så ta den tid som ni kan ägna till era nära och kära medans dom finns i livet.

Om du inte kan besöka skicka ett brev, kanske skicka en trisslott, eller en bingolott.

Glädjen för detta kommer att bli stor.

Plötsligt kan ett gott hjärta sluta slå…… Då blir tomheten ännu större för er att minnas …

Då ska ni tänka på att högtider är speciella för oss äldre. 

För mej är JULEN speciell då jag vill vara med mina barn och barnbarn ❤

     

Kvällen före julafton brukar vi alla spela bingolotto tillsammans. 

Samt LUCIA som jag alltid tittar på tv när dom sänder, och än i dag hoppas att en LUCIA ska ringa på min dörr och lussa för mej. 

  

Jag minns själv att jag och min mamma gick varje söndag till min morfar. Klockan 13.00 var det besökstid och då var bordet dukat med Coca Cola samt kaffe och portvin. Med oss hade vi alltid bakelser från ett kondis på Rörstrandsgatan. Morfar bodde på Norrbackagatan  38 i Vasastan. Då hade morfar klätt sig fin och väntade oss på besök. Men om vi var försenade blev han ledsen och besviken och bytte om till vardagskläderna. Men vi kom alltid och han blev glad och bad om ursäkt att han bytt kläder. Han längtade och väntade oss på besök och han såg fram emot det hela veckan. ❤ 

Min snälla fina morfar som hade hög IQ och var smart, han jobbade på Eletrolux hela livet men var även intresserad av språk. Han pratade flytande ryska och var lärare i ryska språket. Många av mina släktingar gillade inte honom för att han kunde ryska. Otroligt.

Denna fina målade tavla har någon vän till min mamma målat. Maria och jungfrubarnet snart 100 år gammal. 

Ha nu en fin lördag tror jag det är idag. ❤

Hoppas jag blir bättre nu

Publicerat 9 november, 2018 av mellasweden
mellasweden ©  2018

 

Äntligen uppe helt igen

 

 

Blommor hjärta och ballonger till mej borde jag få, äntligen uppe igen. Jag har ju varit så ledsen att jag varit sjuk och inte orkat göra nåt. Bara sovit och ätit tabletter samt alvedon. Men plötligt så har jag fått problem med alvedon, det kliar på mej när jag tagit alvedon. Inte bra det heller jobbigt.

Jag har varit dålig länge och ont i ryggen och dom hittar inget fel. Otroligt men…. jag fick sen maginflensa vilket är jätte jobbigt man vill bara gå till badrummet och sen till sängen och sova igen. 

Blev inget cappuccino idag vågar inte, med tanken på min mage. Utan en coca cola brukar ju hjälpa till att få bukt på maginflensan. 

Men här ska jag nu berömma mina grannar, Sajad och Wrood som kommer till mej.  Dom städar och ger mig mat samt ställer upp för mej.  Dom säger jag behöver ingen hemhjälp för dom hjälper mej.  Även Sajads mamma och pappa finns med i bilden av att finnas för mej.  Dom ringer mej minst 3 gånger per dag för att höra hur jag mår och om jag behöver något.  Jag är så tacksam. 

  

Dom har två små killar Elias och Adam som även dom kommer och hälsar på mej. Dom bor nära mej några hus  i från mej bara.  Samt jag har känt dom över tio år nu. 

Mina grannar bor ju här bara några hus ifrån mej så dom har lätt att komma förbi mej. Jag har bott i detta område ett år nu, och vilken tur jag har dessa grannar. För jag känner ingen i mitt hus där jag bor. Ser nästan aldrig mina grannar heller. Men en kvinna som verkar känna alla i huset bor på samma farstu som jag. Henne hälsar jag på då och då. Det räcker för mej för jag har *mina grannar*.

Min äldsta son bor ju med sin fästmö i Vänersborg långt från mej samt jobbar i Vänersborg. Samt den andra jobbar och har mycket omkring sig. Men dom kommer hem när dom kan och hälsar på. Men vi har kontakt flera gånger varje dag på telefonen och via sms och messinger så klart.

I dag har jag varit uppe första dagen hela dagen och det blev tröttsamt.

Ha en fin fredag kväll nu kram

 

3 gånger akuten i veckan

Publicerat 8 november, 2018 av mellasweden
mellasweden ©  2018

 

ONSDAG MERA VÄRK AMBULANS

 

Vaknade på morgonen…. så himla ont satt länge på sängen innan jag kom upp. In i badrummet och det tog tid fast det ligger nära sovrummet.  Sen ut i vardagsrummet och i soffan där jag blev sittande. Ringde min granne så han kom och hjälpte mej packa för att åka till sjukhuset igen akuten. Men klarade inte att gå eller resa mig så det blev amublans idag. Ringde 112 och vid 11 tiden och vid 11.30 kom ambulansen för att åka till Södertälje Akuten igen.  Massa prover inne i ambulansen och koll av mej. Samt gjorde skitont när ambulansen drog äver guppen.

Inne på kirurg aktuten, innanför deras disk pratade dom om mej. Jag såg det för dom kollade hela tiden flertal gånger på mej när dom pratade om mej. Sen kom en manlig syrra som sa vi har träffats förut, ja sa det har vi när jag varit inne för min KOL.  Så fick jag åka in på rum nummer sex.  Där kom en kvinnlig äldre läkare direkt och kollade mej.  Hon tittade på mej så jag inte hade några blåmärken på sidan eller ryggen. Men jag har inte ramlat eller slagit mej eller varit med om en bilolycka.  Än så länge vet jag ju vad jag gör, är inte direkt dement inte. 

Så var det dags igen för nya prover det var först den manliga systern som tog flera blodprover i armen sen den kvinnliga läkaren som undersökte mej. Sen skulle hon prata med sin överläkare och återkomma glöm mej inte sa jag.   Så kom en annan syster och satt dit nån nål så jag kunde få morfin för att inte ha sån värk. När en ung syster kommer och ska kolla hjärtat med EKG säger jag glöm inte bort mej nu. I måndags glömde en läkare bort mej i två timmar och sen ringde en syster och frågade var jag var på sjukhuset.  Oj säger hon, var det du dom tog upp det i mötet att man får inte glömma bort sina patienter någonstans.  Chefen för akuten hade tagit upp det på möte. Det var ju verkligen bra eller hur, glömma sina patienter är väl kanske inte så bra och när man sitter hopvikt på en stol och har skitont. Samt framför allt inte kommer ihåg var någonstans man glömde sin patient. 

 

Så fick jag åka till röntgen för mina lungor, det var ju vänster sida igen och båda sidor om ryggraden nere vid svanken jag hade ont. Men lungröntgen var ok som tidigare bilder ingen ändrig alls kollapsad lunga kvar. Man trodde det kunde vara njursten men det verkade inte så heller. Men jätte ont har jag kan knapp röra mej eller hosta för det gör så himla ont. 

Kollade på 1177 min journal och när jag var inne på sjukhuset aktuten söndagen den 21 oktober och blev hemskickade klockan 03.00 på natten för att återkomma nästa dag så kan jag inte läsa nåt om måndagen den 22 oktober när jag var där och gjorde skiktröntgen. Ingen läkare har fortfarande vidimerat det. Jag kom in vid den 22 oktober  vid 10 tiden direkt till röntgen för att sedan bli körd till kirurg akuten för att få svar. Jag var där till 15.00 tiden och hemma vid 16 tiden igen. Man visste inte vad det var för fel på mej. Jag fick inte heller nåt smärtstillande med mej hem eller recept.

Hemma hela dagen den 23 oktober  så himla ont mina barn sa åk in, men vad ska man göra när dom skickar hem mej utan att hitta felet på mej. Konstigt tycker jag. Den 24 onsdag var jag så dålig att jag knappt kom ur sängen inte bra alls. Ont som bara den hade jag och det var då det blev ambulansen in till sjukhuset igen. Vaknade på morgonen…. så himla ont satt länge på sängen innan jag kom upp. In i badrummet och det tog tid fast det ligger nära sovrummet.  Sen ut i vardagsrummet och i soffan där jag blev sittande. Ringde min granne så han kom och hjälpte mej packa för att åka till sjukhuset igen akuten.  Men klarade inte att gå eller resa mig så det blev amublans idag.  Ringde 112 och vid 11 tiden och vid 11.30 kom ambulansen för att åka till Södertälje Akuten igen.  Massa prover inne i ambulansen och koll av mej. Samt gjorde skitont när ambulansen drog äver guppen. 

 

Efter allt detta så kom jag sen hem igen och man vet inte vad felet är. Men en månad efter att jag fått detta dropp på sjukhuset har jag varit sjuk i en månad. Nu senast maginflensa i en vecka men försökt stoppa det med coca cola. Vilket jag fortfarande göra i dag. 

Men återkommer jag har fått flera kallelser till olika avdelningar på sjukhusen nu.

Ha en bra dag

 

 

tankar….

Publicerat 31 oktober, 2018 av mellasweden
mellasweden ©  2018

 

BEGRAVNINGAR FUNDERINGAR 

 

Nyss har närstående släkting gått bort för mej och jag blir förvånad och tänker till.  Jag tänker först nu på den sista som gick bort, det var min kusin Lulle. Jag bodde tillsammans med min mamma och sen flyttade hennes syster in till oss med två barn Lulle och Bea. Dessa barn var mina kusiner som jag växte upp med från jag var bebis till jag var 15 år. Så man kan säga att vi växte upp som närstående och som syskon.  Sista åren hade vi bara telefonkontakt han ringde mej och jag ringde honom han hade ju som jag KOL och hade även canser. Sen har jag ju varit dålig likaså men vi pratades vid då och då. Vi bodde ju på Inedalsgatan 11, huset är rivet och nytt hus finns på platsen idag. 

 

Plötsligt ringer min kusins syster Bea och berättar att min kusin Lulle dog för några timmar sedan. Samt hon sa att jag måste ringa dej annars har du blivit arg på mej.  Fast man hade ju väntat sig att Lulles fru skulle ha ringt och meddelat mej detta.  Och att dödsannonsen kommer stå i DN på söndag och det är bara dom närmaste som får gå på begravningen. Där med sa hon till mej att jag var inte välkommen att gå på min kusins begravning. Det hade hans fru med familj bestämt, jag tänker vad fanken handlar det om. Jo man hade räknat ut att det *kunde komma 130* personer.  Så därför hade dom bestämt att bara dom närmaste skulle få komma på begravningen.  KONSTIGT I MINA ÖGON. Men man vet aldrig vilka som kommer till kyrkan på en begravning, och det är ingen kostnad för familjen. 

När jag sen letar efter dödsannonsen på googles så hittar jag den. Jag har ju inte längre råd som pensionär att  prenumerera på DN.  När jag läser det så blir jag förvånad kanske tänker människor annorlunda idag. Det står att det är hans fru, samt dotter med man, samt deras barn som sörjer. Men det står inget om hans enda syster, jag blir ju förvånnad. 

När jag senare ringer till systern Bea,  så klart att jag säger vad jag såg, och hon lät ledsen. Hon säger fråga dom som skrivit annonsen.  På min tid skrev man alltid under med *syskon, släkt och vänner*. Hon sa att om det hade varit tvärsom så borde hennes bror Lulle skulle stått med i hennes annons. Vilket för mej var och är en självklarhet. När jag sen frågade vilka kommer på begravningen så sa hon först Lulles fru och barn med familjer. Samt Lulles frus syster med familj samt att  hon Bea hans enda syster skulle gå och Lulles bästa kompis.

Här ser jag mönstret av att det bara gäller Lulles frus familj som får gå, men har man glömt att Lulle har släktingar som oxå ville ta farväl. Himla konstigt för mej måste jag säga. 

 

Jag får väl tända ett ljus eftersom jag inte får komma på min kusins begravning. 

  

GOD NATT………

Höst dålig igen

Publicerat 23 oktober, 2018 av mellasweden
mellasweden ©  2018

 

SÖNDAG HÖSTDAG AKUTEN

 

Skumt i går ringde det på min dörr när jag vilade klockan 19.30, en lördagkväll. Konstigt men jag orkade inte gå upp och kolla i ögat. Men sen ringer det igen på dörren då var jag ju vaken och tittade i ögat ingen där. Efter ett tag ringer det igen på min dörr och när jag kollar i ögat så ser jag porten öppnas och nån just gått ut. Det bästa är om dom kollar i min brevlåda ser dom ingenting alls. Tack till Gunilla.

Alla som jag umgås med vet att man ringer på min lur om man ska komma till mej. Barnen har så klart nycklar och kan komma när dom vill. Men det brukar aldrig ringa på min dörr utan att jag vet vem som kommer. Det konstiga var att ingen stod kvar utanför utan bara ringde en signal. 

Men jag var trött min ynsta son var hemma hos mej från fredag till lördag. Så gulligt att sova över när jag mår så dåligt. Han lagade mat och vi åt lite tillsammans. Men sen åkte han hem till sina kompisar för dom skulle göra en film tillsammans. Så tacksam när mina barn kommer hem samt även sover över lyxigt.  Själv somna jag framför tvn jag har fått ont på sidorna längt nere på ryggen. Så jag tog alvedon och somnade på soffan.

SÖNDAG MORGON

Somnade tidigt och sov till 08,15 idag söndag. Men fortfarande ont i sidorna på nedre ryggen. Jag såg jag fått en kallelse till läkaren igen den 29 oktober. Så himla ont har jag på båda sidorna av svanken gör det så ont.  Nu är det andra dagen jag har ont och det känns inte alls bra. Mina söner vill att jag ringer doktor Kry och det gör jag och tänker då klarar jag mej från att åka till sjukhuset. Pratar med en kvinnlig läkare och berättar att jag har ont och att jag kissar lite blod. Hon säger hon kan inte hjälpa mej men att jag bör åka till sjukhuset akuten.  Men innan ringer jag till 1177 som för mig varje gång jag ringt inte hjälper men. Denna gång var det en kvinna som svarade och vad jag än frågade och sa, var hennes kommentar mmmmmmm. Jag sa åt henne att jag mår dåligt och att mmmmm inte hjälper mej alls.  Hon sa att hon kan inte kommenterar det jag säger…. ja ha säger jag kan du då skriva in en resa på mitt sjukkort att jag ska till akuten. Men det fungerar inte så. Så jag sa att dom flesta gånger jag ringt till er har jag fått fel svar. När jag varit som jätte dålig har ni bett mej vänta åka till sjukhuset till nästa dag. När jag väl kommit till akuten så har dom sagt varför kom du inte tidigare. Kanske kanske vore det bättre att ha läkare sitta och svar1 på 1177. 

Ringer till färdtjänsten som kommer klockan är 21.50 och vi åker till akuten. När jag kommer dit så är det inte mycket folk i väntrummet. Och jag blir ombedd att sitta ner och någon ska komma och hämta mej. Hon i kassan skriver in mej på medicin akuten. Jag sitter och väntar i tre timmar, innan jag blir inhämtad.

Då blir jag plötsligt inkörd till kirurg akuten det är där jag borde varit från början säger dom. Där hamnar jag i ett rum och får vänta på min tur att läkaren ska komma. Men det är svinkallt och jag ringer på klockan och ber om en varm filt. 

Läkaren kommer till slut och ber om ursäkt att jag inte stått på hans lista. Samt att han ber om ursäkt att jag fått vänta. Jag får en mugg att kissa i och en syster kommer och ta massa blodprover på mej.

Sen går timmarna och jag väntar på svar av läkaren samt svar på mina prover men det tar tid.  Vid 03.00 på natten så kommer läkaren och säger kan du åka hem och komma tillbaka i morgon? Bor du långt bort frågar han mej. Nä jag bor nära sjukhuset. När ska jag komma i morgon då och göra skiktröntgen? Då ser jag att läkaren är trött och han börjar att himla med ögonen uppåt. Hallå säger jag när ska jag komma till röntgen då. Är det när jag vill eller? Läkaren svarar att det bästa är om du kommer på förmiddagen. Ok säger jag när jag äntligen kommer hem så har jag inte heller fått medicin eller värktabletter eller recept. En syster ringer sjukresor och lägger in en extra resa för mej till i morgon när det är skiktröntgen.  Hemma vid 04.00 tiden och helt slut och bara lägger mej till sängs direkt. Helt slut vilken himla dag jobbigt. 

 

Vaknade vid 08.30 och idag är det en ny dag upp jätte trött och ta cappuccino med tre mariekex. Ringer efter en sjukresa som dom bokade i går på kirurg akuten. Mina barn har ringt och smsat mej och jag har inte hört men jag har alltid kontkat med dom. Vi sjukhuset redan vid 10.00 vid stora ingången på Södertälje sjukhuset. Jag går in sakta och tar hissen ner till röntgen 3A och anmäler mig i receptionen. Till slut kommer dom och hämtar mej och jag röntgas och sen kör dom mej till kirurg akuten.  Jag blir ju så andfådd när jag går och jobbigt är det. Där får jag åter igen sitta och vänta i väntrummet.

Till slut kommer läkaren och då ska dra mig till kirurgen. Men här jagar systrarna rullstolarna på akuten, och en manlig syster vill genast sno rullstolen jag sitter i. Så läkaren tar in mej i ett rum på vänster sida om kassa, och sen får jag sitta i en vanlig stol. Då drar han i väg med rullstolen den manliga syrran som jagade bort mej. 

Läkaren börja med att läsa i min journal……. det tar tid och han skakar på huvudet och läser vidare. Han frågar massa frågor och sen vill han knacka på min rygg. Jag säger jag har ont…… men han säger att blodproverna var bra, men det var blod i urinet. Men han säger jag hittar inget fel och jag måste prata med min överordnanden. Där med försvinner denna läkare i över 2 timmar som jag får sitta och vänta hungrig trött och har ont. När jag pratar med min äldsta son hör en syster det och kommer och ger mej en banan. Hon säger jag ska leta reda på din läkare.  Har hela tiden kontakt med mina söner, dom är så snälla och omtänksamma. Till sist ringer en syster på min lur och frågar var är du nånstans, vilket får mejatt tro att läkaren tappat bort mej så klart. Systern säger i luren att jag kommer och hämtar dej om du går ut genom dörren vid kassan. Det tog tid innan hon kom och tog in mej på kirurg akuten. Jag frågade vad händer, får svaret att min läkare pratar med in överordnader.  Då säger en syster att dom kommer och ta hand om dej du får träffa läkaren nu. När jag ser läkaren att han pratar med en annan läkare skriker jag hallllllååå vad hände?  Jag återkommer snart säger läkare.

Sen kommer han tillbaka till mej, han förstår inte och vet inte vad det är för fel på mej. Oj…. jag tror att han är en at läkare och måste fråga sig fram.                        

Han säger att så här gör vi:   jag vet inte vad felet är, men lämna ett kissprov till så får du åka hem. Sen får vi göra en undersökning av ditt urinrör inom några veckor, några veckor säger jag? Ja det är inget farligt så vi hör av oss. Jag har pratat med Rematologen i Huddinge och din läkare var inte där. Men jag pratade med en annan läkare och sen pratat med min överordnade här,  så du kan åka hem. Ja säger att ni vet ju inte vad det är för fel, ni har inte hittat felet på mej.  Nä, säger han men det är inget farligt. En stilla fråga hur vet han det ???????????????

Men blir du sämre får du komma tillbaka säger han samtidigt….. OTROLIGT MED MIN BAKGRUND OCH SJUKDOMAR. 

En undran från mej är hur vet läkaren att det inte är något farlig ? När han inte vet felet på mej….. Otroligt eller hur…. och sen skickar hem mej utan svar.

Nu äter jag alvdon så se hur det går…….

Vi hörs

Dracul Van Helsing

The Life, Thoughts and Reflections of a Vampire Hunter

Crusty Pie

Big Pictures. Tiny Stories.

Odds and Ends

Bit o' this and a bit o' that

ASSHOLES WATCHING MOVIES

Our opinions don't stink!

stillconfusedbutamusedblog

Photography, Travel and Retirement

Ametrin

Ibland gnistrar det till

THE DREAM MAKER

Poem and motivational stories

KAMILLAS KAMERA -

Mitt liv och Mina dagar genom kameran

Filmtittarna

För dig som älskar film och TV

tiffanylanehandmade

Handmade. Rustic. Food. Life.

Jean Lee's World

Author of Young Adult Fantasy

The Helsingian Pathfinder

the inward path is the way ahead

BRUMĂREL | Iosif Trif Photo & Text Archive

Iosif`s blog about culture, current affairs and æsthetics

Consider Faith: A Blog on Christian Social Justice

A blog on Social Justice from the Christian Perspective

Truly Madly Ordinary

Stories From The Heart.Emotions,and adventures of an Italian woman in Ireland

The Jaguar

And its Allies

ChronosFeR2

Fotografia, Literatura, Música, Cultura.

The Sunshine Artist

Dream - Believe - Create

The Little Mermaid

MAKING A DIFFERENCE, ONE STEP AT A TIME

%d bloggare gillar detta: